Svenska Berit Flyttade Till USA För Att Leva Nära Elvis

Berit Selling från Uppsala gjorde vad många möjligen drömde om. Hon flyttade till USA och i tre år på 1960-talet levde hon nära Elvis och hans vänner.

Det här mötet bygger på en sann saga. Denna Elvispersonlighet nöjde sig inte med att träffa Elvis i Bad Nauheim 1959. Nej då, hon tog också sitt pick och pack och flyttade till Memphis! “Det är ju i Memphis man ska bo”

Där fick hon umgås med Elvis inne på Graceland, de var på biografen Memphian Theatre tillsammans samt många fler upplevelser.

Möt Berit Selling (född Sköld), en av få svenskar som har ingått i Elvis privata umgängeskrets och som även var president för den svenska fanklubben Elvis Presley Pioneers fan club med devisen ”It’s Elvis all the way, every day and every way”!

Mitt första möte med Berit Selling blev intressant redan från början. Vi var båda på festvåningen i Filmhuset, Stockholm och firade Elvis 80-årsdag den 8 januari 2015 tillsammans med en stor samling Elvisfans.

Som en blixt från klar himmel fick jag frågan ”Du vill köpa en äkta Elvisautograf, va?”. Halvt överraskad och något betänksam svarade jag: ”Njaa, det kanske jag vill”.

AUTOGRAF FRÅN AUGUSTI 1959

”Kom med här då så får du träffa säljaren”. Budbäraren var ingen mindre än Börje Lundberg och säljaren var förstås Berit. Hon berättade om sina resor till Bad Nauheim och Memphis på ett så spännande sätt att vi bestämde oss för att träffas igen två dagar senare.

Sagt och gjort, autograferna jag hade att välja mellan såg alla äkta ut så det var bara att slå till. Elvis skrev sin autograf på vykortet någon av dagarna 19-21 augusti 1959.

Efter ett tag träffades vi hemma hos Berit i Uppsala.

Berit, vilken blir din spontana kommentar när du hör namnet Elvis Presley?

– Utan det namnet vore det ett tommare liv. Jag har haft många upplevelser tack vare musiken. Elvis var vacker, rolig och givmild. I Bad Nauheim kom Elvis ut till de väntande fansen och trots sin skrynkliga uniform och oputsade skor var han väldigt vacker.

Det är tydligt att kläderna inte gjorde den mannen…

Hur kom du i kontakt med Elvis och hans musik i ungdomen?

– Det var runt 1956 på radion. Jag hade aldrig hört något liknande, vilken röst. Jag hörde hans röst och sånger innan jag visste hur han såg ut… Jag började köpa tidningar, gick på hans filmer och köpte skivor. En del filmer såg jag säkert 20 gånger! Sedan hade vi tillgång till andra klubbar och skaffade brevvänner, till och med i Elvis innersta krets.

RAGGARE OCH STUDENTER

Berit berättar att det inte var något Elvissnack på skolan men att en bästis också gillade Elvis. Hon hade dessutom en egen radiogrammofon. Uppsala var en typisk ”raggar- och studentstad” på den tiden, lite tråkig.

De båda kompisarna lyssnade på Elvis skivor och såg Elvis på bio istället. Med tiden köpte Berit en skivspelare på avbetalning, en sådan modell som man kopplar till radion. Den behöll hon ända fram till flyttlasset gick mot Memphis, hösten 1964.

Någon LP, film eller period som du vill framhålla?

– Ja, skivan From Elvis in Memphis 1969 och skivorna han gjorde på Sun. Blue Hawaii gillade jag med låtarna och all fin miljö i den filmen.

Hur gick dina tankar att starta en Elvis fanklubb?

– Swedish Elvis Presley fan club, som drevs av Per Harrat, upphörde helt plötsligt. Jag var medlem och kom i kontakt med Vanja Johansson (numera med det passande efternamnet King). Vi ville att Elvis skulle ha en fanklubb i Sverige. Så vi startade Elvis Presley Pioneer fan club som vi drev 1961-1964, tre år ungefär.

Berit och Vanja skickade ut månadsbrev samt fyra journaler per år till medlemmarna. De hade en svensk avdelning och en engelsk. Elvis manager Tom Parker såg till att alla fanklubbar fick information om det som hände inom Elvisvärlden med skivutgivningar och kommande filmer.

Klubben erbjöd medlemskort, journaler och månadsbrev. Den anordnade Elvisträffar och tävlingar för medlemmarna och fick låna RCA:s lokaler för ändamålen. Genom att kontakta Elvis filmbolag så fick Berit, Vanja och fanklubbens sekreterare förhandsvisning av flera filmer. Där kom de också över både filmaffischer och lobbykort.

En gång var tonårsidolen Lasse Lönndahl med på en visning som den Elvisbeundrare han var och är. Filmbolagen hade ofta bjudit in någon kändis till förhandsvisningarna. Glädjande tyckte medlemmarna att de gjorde ett bra arbete.

Berätta hur ni tänkte inför resan till Bad Nauheim och Elvis 1959?

– När det hösten 1958 blev känt att Elvis skulle göra sin militärtjänstgöring i Europa bestämde jag mig för att börja spara till resan. Tanken var att min bästis och jag skulle åka ner tillsammans. Men bara några dagar innan resan hoppade hon av. Där stod jag alldeles ensam…

SYSTERN ÖVERTALAD

Som tur var skulle Berits syster och hennes kompis till Berlin. Så Berit följde med dem och i Berlin övertalade hon dem att följa med henne till Bad Nauheim. De var inga Elvisfans, men det gick bra som tur var. I Berlin tog de buss till Frankfurt am Main och därifrån tåg sista biten till Bad Nauheim.

Berit berättar att hon köpte massor av vykort med Elvis för att få så många autografer som möjligt. På framsidan av huset fanns det en skylt med uppmaningen: ”Autografer endast klockan 19.30- 20”. Berit fick intrycket att Elvis kände sig ensam och han pratade inte så mycket.

– Elvis var melankolisk. Jag tror att han tänkte mycket på sin mamma Gladys som hade gått bort nästan exakt ett år tidigare, den 14 augusti 1958, säger Berit.

Vid ett av Berits besök på Goethestrasse 14 i Bad Nauheim dagarna 19-21 augusti 1959 hade Elvis parkerat sin Cadillac Fleetwood 60 Special av årsmodell 1953, utanför huset.

Vad Berit omöjligt kunde veta var att Elvis dagen innan, den 18 augusti, hade haft besök av Hal B Wallis för att diskutera den kommande filmen G.I. Blues.

1962 var det dags för dig att träffa Elvis Presley igen…

– Ja, jag åkte till Memphis själv i en månad. Jag var medlem i en fanklubb i Memphis som Nell G Pepper drev tillsammans med sin son Gary: Elvis Presley Tankers Fan Club. Mrs Pepper och jag hade brevväxlat ett tag så hon visste när jag skulle komma till Memphis. Hon hade de rätta kontakterna med Elvis…

Berit satte in en annons i tidningen Memphis Press-Scimitar att hon ville bli bekant med andra Elvisfans. Hon fick många svar bland annat från folk som bodde bredvid Graceland och kände Elvis. Det visade sig vara bra kontakter.

Mrs Pepper har betytt mycket för dina kontakter med Elvis. Berätta!

– Ja, hon förmedlade kontakten med Elvis och han ville träffa mig på biografen Memphian en kväll. Under flera kvällar var vi på bion och såg bland annat The Pigeon That Took Rome, en film med Marina Vla- dy, och en annan med Brigitte Bardot vad jag kan komma på nu.

När den första filmkvällen var slut framåt fyratiden på morgonen blev de alla hembjudna till Graceland. De parkerade Mrs Pep- pers bil på baksidan av biografen där även Elvis hade parkerat. Han kom mot dem och föreslog att de skulle komma med in och det tackade Berit förstås inte nej till…

– Vi samlades en trappa ner i biljardrummet och dåvarande rummet där han förvarade sina guldskivor. Senare gjorde han om det rummet med en inredning av tre TV-apparater och en bardisk.

De spelade She’s Not You på en grammofon och när Elvis kom ner så stämde han in i sången och sjöng med i låten inför oss alla.

VILLE INTE BLI FOTOGRAFERAD -Elvis gillade svenska tjejer

– En annan natt var vi på nöjesparken The Fairgrounds och åkte berg- och dalbanan The Pippin. När vagnen var högst upp i banan hoppade Elvis ur vagnen och ställde sig upp på en avsats.

Vid ett annat tillfälle fick Berit se Elvis spela amerikansk fotboll vid Whitehaven High School med full utrustning. Elvis tyckte att hennes namn var svåruttalat så han kallade henne för Sweden.

– Under kontakterna med Elvis berättade jag för honom hur mycket han och hans musik betydde för mig. Elvis ville inte bli fotograferad vid dessa tillfällen vi träffades för det var på hans fritid och då ville han koppla av, berättar Berit.

Hon återvände till Sverige för att 1964 emigrera till USA tillsammans med Vanja Johansson.

– Jag ville till Memphis och jag flyttade för Elvis skull. Det är ju i Memphis man ska bo!

I god tid innan resan gick de till ett tidningskontor på Kungsgatan i Uppsala och satte in varsina jobbannonser i Memphis Press-Scimitar, i Berits fall som frisör. De fick båda svarsbrev från Memphis att de hade fått de sökta jobben, Berit på en peruksalong och Vanja på kontor. Med dessa brev åkte de till amerikanska ambassaden i Stockholm och ansökte om uppehålls- och arbetstillstånd i USA. Dessa blev beviljade.

– I Memphis hyrde vi en lägenhet i ett hus på Carr Avenue. Mrs Pepper hjälpte till i början så vi kunde gå på bio med Elvis många gånger i vackra klänningar. Till och med på julafton gick vi på bio och när vi promenerade hem efteråt kom Elvis ikapp oss och ropade ”Merry Christmas to you girls” från bilen. Av Priscilla fick vi reda på att Elvis gillade svenska tjejer…

Priscilla och Berit hade mycket kontakt med varandra under biografbesöken när de gick till kiosken i pauserna. Berit kände att Priscilla aldrig upplevde någon rivalitet eftersom att Berit aldrig “klängde” efter Elvis.

SKJUTS AV PRISCILLA

– En gång fick jag skjuts av Priscilla. Jag var i downtown när Priscilla och Joan, gift med Elvis närmaste man Joe Esposito, åkte förbi. Hon kände igen mig och bad mig hoppa in i bilen och skjutsade mig till min arbetsplats. En annan gång skjutsade Elvis kusin Patsy Presley hem mig från grindarna på Graceland. Det var Patsys pappa Vester, Elvis farbror, som bad henne göra det eftersom vi ändå bodde grannar på Carr Ave.

1965 sa Elvis till ”killarna” att de alltid skulle köra hem de svenska tjejerna efter bion. Berit och Vanja fick veta av Elvis att de alltid var välkomna på bio tillsammans med honom.

– En annan upplevelse var när jag fick åka i Elvis berömda rosa Cadillac mellan huset och musikgrindarna.

– Nyårspartyt 1966 tillbringade vi på en nattklubb med Elvis och Priscilla. De dansade och vi hade mycket trevligt ihop. Jag tror det var på Man- hattan club.

Du fick bra kontakt med familjen Travis Smith (Elvis morbror)?

– Ja, Travis fru Lorraine satt ofta i grindvakten där Travis jobbade. Där kunde vi sitta tillsammans och hon pratade mycket med mig. Jag var ofta hemma hos dem och vi hade långa roliga samtal.

Berit minns att de vid ett tillfälle såg Love Me Tender tillsammans på TV.

– Bobby Smith, en av deras söner och Elvis kusin, friade till mig… likaså gjorde Jerry Lee Lewis advokat. Elvis farbror Vester Presley kallade mig ”Beautiful greeneyes”. Det var en rolig tid, ha ha.

"Elvis kusin Bobby Smith friade till mig, likaså gjorde Jerry Lee Lewis advokat. Elvis farbror Vester kallade mig för beautiful green eyes"

INNE PÅ GRACELAND

Berit var inne på Graceland fyra–fem gånger gånger 1962 medan de under hennes längre vistelse i Memphis 1964– 1967 mest sågs på bio och träffades ofta på Crosstown som var en sammanlänkande plats för bussar och tåg. Förutom Memphian gick de även till biografen Crosstown Theatre som spelade andra typer av filmer. Även under de här åren var Berit på Graceland några gånger.

Såg du Elvis igen efter de fina åren på 1960-talet?

– Ja, både 1969 och 1971 såg jag honom igen. 1969 besökte jag först Vanja och hennes man Charles i Memphis. Elvis var hemma på Graceland och jag fotograferade honom både vid grindarna och när han satt på sin häst.

Därefter bilade de den långa vägen till Las Vegas när han uppträdde och såg två shower i augusti; kvällsshow med mat och midnattsshow med drinkar.

– Han såg lycklig ut. Då bodde vi på samma hotell som Elvis, alltså International Hotel. Även 1971 var jag först i Memphis innan vi återvände till Las Vegas för att se honom, nu enbart på midnattsshowen. Det var långa köer till biljettkassan och oj, så jätteduktig han var! Även denna gång bodde vi på samma hotell som Elvis, men nu med namnet Las Vegas Hilton.

Hur upplevde du nyheten om att Elvis hade dött?

– Hela världen stannade av! Jag vaknade på morgonen av att klockradion gick igång och hörde om dödsfallet. Journalister ringde mig och ville få ett uttalande. Jag ringde till Vanja som bodde kvar i Memphis att bad skulle lämna en röd ros som överfördes till Forest Hills.

TUFFT ATT BEARBETA

Berit hade svårt att ta in bilden av människan Elvis som det började skrivas om i tidningarna och hon fick bearbeta det för att kunna gå vidare.

– Elvis var inte mer än människa. Han var pressad och beroende av mediciner, konstaterar Berit.

Vilka är dina höjdpunkter genom åren med Elvis?

– Uppträdandena i Vegas 1969, TV-specialen 1968, Aloha-showen och när Lisa-Marie föddes. Det var kul.

Berit flyttade hem till Sverige 1967, gifte sig 1972 och fick fyra barn.

Besöker du Memphis nu för tiden?

– Jag besökte Vanja och Charles 16 år efter jag såg Elvis uppträda 1971, alltså 1987. Under många år har jag besökt dem varje Thanksgiving och alltid varit ett par gånger på Graceland. Några Elvisweek har det blivit också. Vanja och Charles bor fortfarande på Carr Avenue, där det en gång började.

Vad tror du om Elviskulturen framöver?

– Den kommer alltid att finnas. Jag tror det finns så mycket att upptäcka om honom. Han är alldeles för bra för att glömmas bort.

Vad tycker du om fanklubben Elvisforum och vår tidning?

– Det är bra att Elvisforum finns. Det ska ni fortsätta med.

Tack så mycket Berit för att Elvisforum har fått träffa dig.

– Tack själv.

Där avslutas mötet med Berit Selling som har fått dela sitt liv med favoriten Elvis. I mina ögon är Berit ett föredöme när det gäller mod, beslutsamhet och vilja att uppnå sina mål. Med mottot ”kör så det ryker” kommer man långt.

På väg ut från Berits Elvissmyckade hem uppmärksammar jag en Elvistavla av June Kelly, signerad av Elvis…

KENNETH ÖSTLUND

Den svenska Elvis tidningen ELVISFORUM

Visste du att det finns en svensk Elvistidning? Den är på 48 sidor och utkommer 4 gånger per år. Där medverkar några av landets kunnigaste skribenter. Vi hänger också med i de olika Elvisnyheter som fortfarande kommer. En legend dör aldrig!
Tidningen ges ut av fanklubben Elvisforum som också förvaltar den 40-åriga traditionen med en festival på Allhelgonahelgen. Sedan 2021 arrangeras den på Elite Stora Hotellet i Jönköping.
Tidningen kompletteras med ett digitalt nyhetsbrev som kan skickas ut med kort varsel för att hålla medlemmarna uppdaterade om aktuella händelser.
Medlemskap kostar 325 kr under 2022. Registrera dig på elvisforum.se och betala på bankgiro 559-6259 eller på swish 123 030 01 29. Som medlem får du rabatt på olika arrangemang.
Självklart följer du också Elvisforum på Facebook där du kan diskutera med likasinnade. Välkommen till den svenska Elvisklubben!